Livet känns lite som det är på hold!
Kände mig glad, positiv och såg fram emot detta året, men plötsligt så tog det sig en vändning och så var jag tillbaka på ruta ett igen..
Varför lär jag mig aldrig? Kärleken är nog inte till för alla, endast få utvalda 😔 Detta året stänger jag vägen till hjärtat ännu hårdare än sist, för det är verkligen inte värt att stå sårad i slutändan!
Hade hoppats på ett så mycket bättre 2017 men det började inte som tänkt. Nyinsatta mediciner för den psykiska ohälsan, när ska det vända? Vad är det sin krävs för att orken ska finnas där?
Jag vet hur det känns. Det tar lång tid innan man vet var gränsen går. Hur mycket man orkar, vad man ska göra och inte göra. Vilka personer man ska umgås med och inte. Vad tar energi? Vad ger energi?
Att inse att man inte kan göra allt... Det är svårt. När man mår bättre så är det lätt hänt att man lever som vanligt. Trots att det är då man ska försöka återhämta och bara vara. Väldigt lätt är det att tro att allt är bra. Du kommer dit, så småningom.
Sen jag fick min diagnos både depression/ångestrelaterade diagnos och adhd så har jag insett väldigt mycket och sakta men säkert lär jag mig hur jag ska göra, vad jag ska göra och vad jag ska säga osv. Vilka personer är bra och vilka är inte.
Jag hoppas du mår bättre snart. Och att du kommer framåt...
Kärleken kommer... men den kanske inte är den viktigaste just nu.