Ligger här i soffan, stressat hela dagen, försökt undvika att känna av den där förkylningen som intagit min kropp utan någon större framgång. Men imorgon är det dags för kalas så bara till att hitta lite extra energi och förbereda allt.. Det luktar nybakta bullar i mitt hem & ska erkänna att jag har provsmakat 😍

Kvällens tankar går åt kärleken... hur gör man egentligen när man väl träffat någon som man faktiskt tycker väldigt mkt om, hur får man tiden att räcka till? Om båda två har barn, aktiviteter, jobb & så vardagen såklart, hur får man det att gå ihop sig egentligen? Jag tycker det är otroligt jobbigt att det antagligen blir just så för jag själv kommer med en stor skara barn & vill inte träffa någon som inte har egna barn.. Så hur får man det att gå ihop sig? Jag som person tänker alltid det värsta, kan vara väldigt frustrerande att aldrig bara kunna släppa kontrollen och se vart det leder, jag måste ha svar direkt och stenkoll på läget!

Usch alla dessa tankar som kommer upp i huvudet när det trots allt är ett tag sen vi separerade och jag tänker på att träffa någon ny att dela livet med.. Kärleken är allt annat än lätt!