Jag bad om ett kejsarsnitt, kände att det inte skulle gå, läkarna höll med och vips så var jag nersövd och tösen ute på ett par minuter, det är klart fantastiskt! Men det var inte riktigt så jag hade tänkt det.. Sen att vårt hem stod i lågor gjorde inte saken bättre :( Alla dessa tankar följer nu med mig, det har varit lugnt ett tag och jag kände mig peppad men fick ett litet bakslag när jag blev inlagd, då började det kännas hoplöst igen. Nu känner jag därför en otrolig oro inför allt, vad ska hända denna gången? Kommer det enbart gå bra? Önskar så att jag hade haft ett facit i min hand..
Usch vad det känns jobbigt, försöker lägga alla dessa känslor och tankar åt sidan och endast fokusera på att hon snart är här & längtan att få träffa henne 💗