Blandade Känslor...

publicerat i Vardagligt;
Alltså.. Jag har hela tiden försökt se positivt på det som hände just den natten! Men igår kände jag hur marken rasade under mina fötter.. Vi skulle nämligen till Sölvesborg & besöka våra kära vänner <3 När vi svängde av från E22:an kom verkligheten liksom ikapp mig.. Först så släppte jag alla hämningar och började gråta, otroligt känsloladdat att köra till vår hemstad men där finns inget hem längre :(
Värre blev det när vi parkerade bilen & jag fick se huset, det gick liksom upp ett ljus i mitt huvud, det blev helt plötsligt så verkligt att få se det med egna ögon. Finner inga riktiga ord för att beskriva känslan som gick igenom min kropp just i det tillfället. Jag sitter här nu & funderar på allt, känns konstigt att släppa fram de där känslorna som jag hade stängt inom mig för inte hjälpte det att även jag var ledsen, det hade jag ju verkligen inte tid med. Men så igår så släppte ALLT!
Fy vad jag saknar mitt hem, min borg!
Där vi äntligen hade funnit ro i vår vardag, startat upp ett nytt liv & lagt allt annat gammalt skit bakom oss! Sen har detta nu raserats och ingen vet hur lång tid det kommer ta att bygga upp våra hem igen.
Vi har fått en tillfällig lägenhet i Sölvesborg.. Men det är ju ändå inte hemma. Var egentligen inte alls så jag ville ha det! Ville egentligen endast ha ett boende för att sedan flytta tillbaka igen till det hem som våra pojkar är vana vid, men med facit hand så funkar det inte riktigt så, var nog lite väl optimistisk :( Men när vår denna lägenhet står ännu oklart, vi väntar på att saneringsbolaget ska leverara tillbaka våra möbler & att de har klarat sig.

PUH! Vilka tankar som kan flyga fritt..